Direktlänk till inlägg 25 juli 2010
Violkoboltundulathonan blev min idag. Ibland dyker sådana där djur upp. De där man kommer att ångra sig om man inte tar hem. Arrak var en sån... denna violundulat är det definitivt. Jag har flera vackra undulater men plötsligt händer det ändå.
Hon bet mig som en tok när jag fångade in henne i butiken. Jag började med att kalla henne Cruella De Vil. Vi får väl se vad det riktiga namnet blir sen.
Hon är andlöst vacker
Hundarna har fått vara på äventyr i klöverträsk, hälsat på trevliga människor och Lucy hann faktiskt t o m sno sig en bit bröd. Hon är snabb som en vessla trots att hon är gammal...
När vi kom hem rengjorde jag buren i vardagsrummet, där bl a vaktlarna bor. De fick helt ny sand i sitt sandbadarfat. Gissa om de blev nöjda!
Här är tuppen på väg ner för att joina hönan:
Här har hönan lagt sig på sida och har just sträckt ut hela vingen i sanden och håller på att dra tillbaka den:
Jag tror jag är förälskad i mina "små höns"!
Må | Ti | On | To | Fr | Lö | Sö | |||
1 | 2 |
3 |
4 | ||||||
5 |
6 |
7 | 8 | 9 | 10 |
11 |
|||
12 |
13 | 14 |
15 | 16 |
17 | 18 |
|||
19 |
20 | 21 | 22 |
23 |
24 |
25 | |||
26 |
27 |
28 |
29 |
30 |
31 | ||||
|