Gott nytt år önskar vi alla här!

Lucy, snart 14 år

Idag har Oskar Fotlös Nilsson bestämt sig för att öppna burdörren och rymma. Så nu sitter han uppe på en bur här i vardagsrummet och glor. Han har haft några smärre problem med att hitta ställen att landa på och satt i takkronan länge och svängde på sin benstump. 

Jag tror att han är ute efter mig. Jag hängde ju in den där horribelt fula leksaken i hans bur...

Jag tycker allt att han sitter och blänger och ser hotfull ut. Jag funderar på att låsa in mig i badrummet och ringa polis.

Hamsterungarna är nu en vecka gamla och ser ut såhär:

Vansinnigt söta! 

Igår fick jag senaste numret av Fågelhobby. I den fanns ingen mindre än jag själv! Det var en rolig liten artikel och i den utlovades också att jag ska börja skriva för den tidningen. Jaha, då är det bara att spotta i nävarna och börja då! Så det gjorde jag. Någon A4-sida blev det igår. Får läsa igenom det om några dagar, kanske skaffa fram någon bild och skicka till coachen himself för genomläsning.

Idag har jag fotograferat min utflugna gouldsunge. Den är nu 24 dagar gammal. På bilden sitter h*n, på kärleksgungan jag gjort, med sin mamma, Blackie. Jag kan knappt vänta några månader innan jag får se exakt vilka färger och kön ungarna får!

Arrak och Lucy har fått finna sig i att julbada. Det var inget jag egentligen hade tänkt göra men klorna skulle klippas, tänderna skulle fräschas upp och Arrak luktade lite kiss från pälsen under magen... så vad fasen, ska man ha honom i badkaret kan man lika gärna duscha ordentligt. Då kan jag ta och borsta igenom båda hundarna ordentligt imorgon och impregnera dem med vacker tass mot snöklumpar i pälsen. Fantastisk spray det där!

Jag har också gjort ett julkort i år. Två år i rad har det varit katter på dem och året innan var det Arrak. I år blev det några fåglar, då jag själv varit för hängig för att julpynta något alls. Enda stället det blev pyntat var i de två större burarna. Så jag passade på att fotografera innan fåglarnas halmhjärtan blev totalslaktade. För ni ska inte tro att de låter pyntet hänga ifred...

Mina julkort blir alltid mer personliga än proffsiga. Det är lite det som är tanken också. Jag tar en bild och sätter dit lite här och där och så blir det som det blir.   

Fröken DeVil är inte en tjockis längre. I lördags, troligen tidigt på morgonen, födde hon en bunt småhamstrar. Eftersom man inte kan vara och gräva där som jag gjorde med mina tamråttor, så vet jag inte det exakta antalet än. Fem stycken har jag sett men det är ju ingen garanti för att det inte är fler eller att någon dött sen dess. Jag längtar tills jag kan ta bilder och lägga upp!

Fröken DeVil är kraftigt tjock nu. Imorgon ska ungarna komma. Blir nog skönt att bli av med den där magen kan jag tänka. Jag skulle nog själv ha komplex om jag hade den bredden på kroppen till den längden. 

Lucy flinar och önskar god natt

Den här bilden på min älskade Arrak har jag som skrivbordsunderlägg sen igår. Han är en sån livsglad själ! Arrak är valpen jag aldrig skulle ha men som hamnade hos mig ändå. Fantastisk hund!

Bilden får mig att komma ihåg hur underbar sommaren är, hur underbara hundar är, oavsett hur jag själv mår. Allting går lite gnissligt för tillfället och sedan flera månader tillbaka. Hundarna får inte den aktivering de behöver på grund av mitt mående. Ändå finns de hos mig. Arrak kramas stort och säger: jag ÄLSKAR dig matte! Detta oavsett vad som händer. Han får mig att längta ut i snön för lite brottning och jag hoppas att jag inom någon dag åtminstone orkar en liten stund. 

Lucy är gammal och mindre intresserad av ansträngande aktiviteter. Vid en ålder av närmare 14 år, en aktningsvärd ålder, kan man knappast vänta sig annat. Pigg och glad är hon om inte annat och precis just nu känner jag på mig, starkt, att hon vill ha en jättego kram av sin matte!

Idag är jag sjuk. Det är enda gången det händer att jag smått förbannar att jag har så många djur. Att gå ut med hundarna vare sig det gäller feber eller magsjuka är inte roligt. Jag kommer aldrig att glömma när Nitro var valp och jag var extremt dålig. Det är enda gången i mitt liv som jag har fått minnesluckor. Jag minns hur jag satt med huvudet framåtlutat på bänken i hallen och försökte få på mig skorna. Nästa minne är hur jag satt ute i snön med händerna i marken och undrade var hunden var. Efter en stund kom han springande, då hade han varit så duktig att han sprungit iväg själv och kissat. Tur det. Han hade lika gärna kunnat försvinna. Jag tror att jag kröp uppför trappan till lägenheten igen och kräktes. 

Nåväl, helt hemskt är det faktiskt inte att ha djur när man är sjuk. Idag t ex är Nitro här. Han är jättegosig att ha när man känner sig hängig. 

Djur kan också vara enormt fina när de känner att man inte mår bra. Det finns massor av berättelser om djur som hjälpt sina hussar eller mattar. Både med små saker som gett mycket glädje eller faktiskt räddat liv. När det gäller hundar finns ju dessutom massor av olika uppgifter man kan ge dem, som de utför med glädje och som gör en oerhörd nytta. Exempel är blindhundar, som ger betydligt större frihet åt synskadade. Det finns spårhundar, eftersökshundar, minhundar, polishundar, försvarsmaktshundar, diabeteshundar och massor av andra fantastiska hundar! Man får ju heller inte glömma de vanliga sällskapshundarna som ju faktiskt också gör en enorm nytta. Hundägare möter andra hundägare, får frisk luft och motion, vi har också en (eller flera) väldigt god vän som hänger med och älskar att vara med oss! Fantastiska hundar!

Nu orkar jag inte sitta här för evigt. Istället ska jag bjuda på ett par bilder på mina nya fiskar, som är alldeles underbara! Yunnanilus cruciatus, heter arten.

Sen fick jag en söt bild på den äldsta gouldsungen igår, där man ser lyspapillerna i mungiporna och prickarna i den övre näbbhalvan. Se och njut!