Nu märks det stor skillnad i hamstreriet här hemma. Från att ha haft 14 hamstrar i höstas har jag nu bara sex. Topaz, Tazza och Queenie var fortfarande tillräckligt unga för att gå i avel, så de tre tjejerna fick flytta. Både Tazza och Topaz har fått ungar efter det, till min stora glädje. En del av de hamstrar jag fött upp har gått vidare i avel, vilket känns fint.

Idag hade min fina Freddie somnat in, inte långt efter Beanie och Amelié... Freddie blev lite extra speciell för mig då han dök upp som rexpälsad i kullen mellan Iowhai och Criollo. Jag döpte honom ganska snabbt men skulle inte behålla honom utan lämnade honom till butik för försäljning. Han blev tingad ett par gånger men aldrig hämtad och då gammel-Velox somnade in kunde jag ju bara inte låta bli att ta hem honom igen. Velox var Freddies farfar. 

Criollo hänger kvar ännu. Han är nu alldeles strax 2,5 år gammal och i fin form.

Några bilder på Freddie

Saknad är förstås också finaste Gurkans lilla Böna, som hittills blivit äldst av de honor jag haft. Hon var en fantastisk liten tjej. Så otroligt fin i temperamentet. Beanie var sondotter till min första hamsterkille, Snusmumrik och farmor var en av mina två första damer, Satine. 

Till sist några bilder på min fina Amelié med den vackra teckningen. 

Jag vet fortfarande inte om jag kommer att ha fler guldhamstrar då de jag har nu är borta. Det får tiden utvisa helt enkelt. Aveln är det tveksamt om jag tar upp igen men jag har svårt att tänka mig att vara helt utan guldisar. Så småningom planerar jag att plocka fram åtminstone ett av de två stora akvarierna jag har stående nere i källaren och inreda till något riktigt roligt. Om det sen blir guldhamster, möss eller kanske kinesiska hamstrar som får flytta in är en fråga för framtiden. 

Det är otroligt vemodigt att förlora dessa fina individer som jag älskat nu i några år. Från finaste fröken Cruella och vackra Satine, till de sex jag har kvar nu. Mina små hjärtan.   

Jag kan ju erkänna att jag är lite kär faktiskt. Nu ska jag inte ha en Bichon havanais och jag är väldigt avskräckt på grund av pälsvården men... supermysiga och sociala hundar. Dessa små såg väldigt lovande och fina ut. Framåt och trevliga också. Föräldrarna är ju vansinnigt fina.

Pirayatänder

Jag ville inte alls ha den röda hanen. ;)

Irre hinner med mycket på veckorna. Han är verkligen världens gladaste kille. Något som var spännande var då han träffade hästar på nära håll. Jag har funderat över vilken reaktion han skulle ha på hästar med tanke på att han varit väldigt misstänksam mot de där enorma djuren som stått en bit från vägen där vi cyklat och blängt otäckt på honom.

Nu är ju Irre helt enkelt Irre. Han reagerade som med allt annat. Med lugn, trygghet och vänlighet. Arrak blir gärna osäker och biter ifrån men det skulle aldrig falla Irre in... Det var bara när Minus tryckte sitt huvud mot honom som han liksom kände sig lite väl trängd och var tvungen att flytta på sig.

Vackraste och goaste Kiara har hunnit vara med en sväng hit också. Det var längesen vi fick till en dejt men det blev en efterlängtad och mycket välkommen sådan.

Irre är förstås helt galen i den där tokiga borzoivalpen och tjatar nästan dagligen om att han vill ha en egen valp. Vi får väl se hur det ser ut framöver. Hans matte är vansinnigt sugen på en svart liten igen. Konstigt nog. Varje gång jag varit på gång med att skaffa hund har jag tänkt annat än groenendael. Lucy var t ex en tervhane och Irre och Arrak är egentligen borzoier. Vid det här laget har jag gett upp tanken på att jag ska ha något annat, så nu tänker jag groenendaelvalp med hela sinnet och så ser vi vad det blir då den dagen kommer. 

Arrak har då och då något att säga. 

Gossarna har fått vara med och hälsa på ett gäng andra hästar och en drös med highland cattle. Där var det inga problem alls, förutom att jag inte blev sådär dödsförtjust i att Arrak sprang in till tjuren. Haha. 

Killarna i hingsthagen kollar in den knäppa svarta hunden

Hundarna fick också träffa den store Cave Canem som är gårdshund. Irre visade vem som var störst. ;)

Arrak gosar i det sista som finns kvar av snön för i år. Snart är det några månader innan nästa snöbad och då får han hålla tillgodo med badvatten istället.

Jag anställde Hunters matte förra vecken till att ge Arrak en spa-behandling. Arrak var väl inte mest förtjust kanske men det gick ju det också. 

Själv nöjde jag mig med att spa-behandla Sesam. Det behövdes. Han fällde något kopiöst och började få tovor på grund av fet päls. Det är KALASBRA att vänja katter vid all möjlig hantering. Har hjälpt mycket då något behöver göras med dem och kanske särskilt hos veterinär. Veterinärer och djursjukvårdare är oerhört tacksamma då man har välhanterade katter, för de flesta är inte det...

Jag fick världens bästa idé nu för någon månad sen. Då jag inte häckar några fåglar nu under våren då jag ska kläcka en egen avkomma så tyckte jag allt att jag kunde ta och testa min kläckare som jag fick i julklapp istället. Kycklingar går ju snabbt att få fram. Beställde tio araucanaägg av en kompis mamma till lite extra billigt pris då hon inte kollat befruktningen ännu. På skoj la jag också in ett sexpack av icas ekologiska ägg. Blev så sugen på att testa om jag lyckades få några befruktade, då jag vet att andra fått det.

Några kycklingar från mina fina turkosa araucanaägg blev det inte alls. Tuppen Tomten hade då rakt inte gjort sitt jobb. Däremot var hälften av Icaäggen befruktade. Sedär, det var ju tur att NÅGOT var befruktat åtminstone, annars hade jag ju tyckt att det var vansinnigt tråkigt. En av Icakycklingarna tog sig aldrig ut, kanske inte så konstigt då butiksägg knappast blir behandlade med sammetshandskar. Jag förväntade mig inga men två stycken små värphybrider såg dagens ljus den 5/4.

Efter någon dag då de torkat upp

För ungefär en vecka sen då Hunters matte var här hade de pizzafest på köksbordet. De hade lite svårt att förstå att pizza inte är nyttigaste kycklingmaten...

Vuxit har de också gjort under närmare tre veckor och nu ser man stor skillnad på kammen uppe på huvudet. Det ser onekligen ut som en Icander och en Monica. Irre är kycklingvakt även i år. 

Jag har massor av roliga hönsprojekt framöver. Vi måste bara hitta ett annat hus först... Här får jag inte ha fler än tio hönor, vilket känns otroligt begränsat. Nåja, förhoppningsvis finns det många år ännu att ha hönskul på. 

Vi har fått en ny kompis! Inte här hemma då... men eftersom jag velat ha borzoi så länge, inte kunde ta en valp själv just nu och bästa uppfödaren hade superfina valpar, så var jag ju tvungen att "övertala" en vän om att det var världens chans på en superhund! Det fungerade ju utan problem faktiskt. Hunter är en superborzoi som har fått ett superhem med en väldigt bra matte och en egen häst. Eller så är det Hunter som är hästens hund. Jag vet faktiskt inte.

Första gången vi såg borzoivalparna såg de ut såhär

Sen flyttade Hunter hem till Betty och växte.

och blev större

I skrivande stund väger Hunter ungefär lika mycket som Arrak. Hunter är född 8/12 2013, så han närmar sig fem månader nu.

Som rubriken säger finns inte Oskar längre. Vips en dag blev han dålig igen och för mig fanns inte alternativet att börja om från början. Oskar hade kämpat tillräckligt. Jag har inte orkat skriva något om det tidigare då det tog mig så hårt. Jag visste ju att den dagen kunde komma och att sannolikheten för att något skulle gå snett var ganska stor ändå, men man är ändå aldrig förberedd. 

Nu letar jag med ljus och lykta efter en ny kompis till Mango, vilket inte är helt lätt. Hade hon varit undulat hade det funnits hur många nya tilltänkta kompisar som helst, men morhuvade gojor, gärna lite äldre än fem år (helst runt tio) och hanar kryllar det inte direkt av. Sen kryllar det inte heller av folk som säljer sina gojor och är beredda på att hålla på dem tills transport kan ordnas. 

Mango har lite tråkigt. Vi harvar oss fram så gott det går men det är uppenbart att någon saknas här. Mango har varit på sämre humör än normalt sen Oskar dog, vilket jag kan förstå, för hur jag än gör kan jag inte vara med henne dygnet runt, som Oskar var. Jag kan inte direkt ha henne sovandes i sängen med alla katter och hundar... eller ta med henne ut överallt.

Lillsöt-Mango