Den växer den lilla krabaten!

Den nyaste bebisen här hemma blev en liten kanarie. Dessvärre var bara ett ägg befruktat, så några syskon blev det inte. Ruby och Jussi verkar sköta sin uppgift med bravur och kanske det kommer en till kull om vi har turen med oss.

Den här lilla kläcktes i torsdags, 22a maj. Vid det här laget har den hunnit växa på ganska bra, så jag ska försöka få en ny bild på den snart igen.  

Katarinorna som sitter i andra häckburen har sex ägg, vilka alla verkar vara befruktade. Vi får se när det kläcks om de lyckas sköta om sina ungar. Bara att hålla tummarna. 

Det känns helt fantastiskt bra att Mango och Cookie inte har några problem med varandra. Jag tror att det kommer att bli kalasbra. Jag vågar nog snart låta dem bo i samma bur. Det blir ju några månader hemma nu konstant också sen bebisen fötts här och även om jag garanterat kommer att ha annat att göra än att kolla på gojorna hela dagarna så märker man om de börjar bråka. 

Varken Mango eller Cookie visar någon typ av aggressiva tendenser. De påminner faktiskt om hur det var då Mango och Oskar började vänja sig vid varandra. Förutom då att Oskar var ganska PÅ då han verkligen gillade tjejer och hade varit utan en längre tid. Mango var ju lite rädd för honom.

Tog några bilder för nån dag sen då de båda satt på min sambo medan han åt.

Ibland är det svårt att veta riktigt var i sängen man ska rymmas... PÅ andra sidan ligger det tre katter, även om man kanske inte ser det så tydligt på bilden.

Igår kunde jag inte låta bli att ta lite nya bilder inne i fågelrummet. Kände att jag behövde bilder av de katarinor som tillkommit på senaste tiden. Två av mina vänner har slutat med fåglar/ mindre fåglar och då har jag bland annat tagit hand om just fem katarinor. Plus att jag köpt in en ung kobolthane. Tyvärr är det väldigt svårt att få till bra bilder inne i just den buren och ett par av katarionorna är lite ruggiga i fjädrarna, så min vackra lutino Pixie, får stå för dagens katarinapresentation. :)

Nymferna apade sig allt de orkade. Särskilt Kummin och Koriander. Kummin ska alltid klättra runt och vissla och kommunicera då jag är där inne. Kanske känner han sig fortfarande lite ensam efter att finaste Dimma dog i vintras.

Kummin är vithuvad pärl med anlag för brokigt. Jag tycker att han är otroligt vacker.

Koriander är son till Kummin och Dimma.

Runt jul fick jag tillbaka en jättevacker undulathona som jag sålde för två år sen. Chiva, heter hon. Dotter till min otroligt vackra Malva, som inte längre finns. Kalle är pappa till henne men Chiva är absolut mest lik sin mor. 

Jag har lyst kanarieäggen som lilla Ruby har lagt. ETT ägg av tre är befruktat men ser lite torrt ut, så vi får ju se om det blir något. Försöker vara där och spraya lite vatten varje dag men normalt sett borde hon ju bada och funkta äggen på egen hand. Jag funderar på att även flytta in min andra kanariehona som plötsligt fått bobyggarlust, i en häckbur... men vet inte vilken hane det blir i så fall. 

Igår kom första ägget hos katarinorna Nelly och Folium också. Det blir spännande att se om det överhuvudtaget blir något i bebisväg.

Jag har blivit lite busig, sa att jag inte skulle sätta några fåglar i häck förrän tidigast till hösten men sen blir ju nån lite sådär extra entusiastisk och då KAN man inte låta bli. I det här fallet var det kanarien Ruby, en röd hona, som plötsligt blev väldigt engagerad och lät sig matas av alla fyra karlarna i voljären. Henne flyttade jag över tillsammans med Jussi, som är en orange brokig kille. Ruby är i dagsläget uppe i fyra ägg. Om de är befruktade är det omöjligt att säga vem som är pappan, med tanke på att vem som helst kan ha parat henne.

Sen har katarinaparakiten Nelly tjatat på Folium om att skaffa smått. Hon har tiggt och tiggt och även lagt ägg på botten av voljären, så förra lördagen flyttade även detta par in i häckbur. Får se om det blir något hos dem. Jag har inte haft en största och bästa turen med varken kanarier eller katarinor. Hos vissa är kanarier såna att de bara sprutar ur sig ungar men inte här. Förra året blev det ju en kull på fyra men bara en unge som lever ännu. Tyvärr inte den jag behöll själv. 

Här är Nelly och Folium

Solen har lyst med sin frånvaro de senaste två veckorna. Den hade tydligen en riktigt aktiv period där just innan och nu orkar den inte riktigt. En kväll förra veckan var det riktigt fint väder och då tog jag med kameran på hundprommisen.

Kompisarna är ju lika glada vilket väder det än är men lite sol ger liksom mer glädje i bilden. Av nån anledning hade jag superproblem med fokusen i kameran men det blev bilder i alla fall... 

Irre ville helst bara blöta ner sig i allt smältvatten runt om. Tur belgare har så bra päls. 

Även Arrak blir ju lite fuktskadad. Haha.

Mina små Icakycklingar växer så det knakar, eller åtminstone utvecklas de. Jämfört med mina vuxna höns av stora kombinationsraser är dessa som dvärgar. Pyttesmå. De börjar ju dock se ut som riktiga höns nu. 

Riktigt trevliga är de och livliga. Könsskillnaden är helt uppenbar. Icander är en äkta liten tupp och Monica en skön höna. Det går ju inte att ta miste på att Monica har väldigt mycket mindre och blekare kam.

Icander har en massa energi och en rejäl kam och har även ganska mycket slör redan. Fem veckor gamla blev de i lördags.

Igår var det filmdags med de två morhuvade gojorna. Det gick superbra att ha dem ute samtidigt. Inga konstigheter uppstod förutom att Irre råkade nysa mitt i allt så de stackars gojorna fick lite halvt panikflax. Eller halvt och halvt... Cookie flög hela vägen till hallbyrån så husse fick hämta henne där. Eller honom. Jag mailade ett par bilder på gojan bara för skojs skull till min favoritfågelgubbe och nämnde i förbifarten att könet var lite osäkert och han skrev att jag skulle kika på de undre stjärttäckarna, vilka ska vara klargula hos en hane och gröngula hos en hona. Jag har ju Mango att jämföra med och hennes är ju mer eller mindre knallgröna. Oskar hade knallgula. Cookie har gula. Enligt vad jag läst om detta är det inte idiotsäkert men på de morhuvade jag träffat verkar det stämma. Jag vill minnas att mina vänners gojor, Norman, Kiwi och Skrotis, alla har gula undre stjärttäckare. Syns lite här på Norman.

Såhär ser det ut på Cookie

Cookie hälsar att dagens rumpfixering och -fotograferande är något osund och fortsätter ägna sig åt undersökande av det silverfärgade trycket på min t-shirt.

Är Cookie en hane är det förstås bara välkommet eftersom det var en hane jag letade från början. 

Mango ruggar värre än vad hon brukar den här gången. Inte blir hon ju snyggare heller av att tigga om att bli kliad på huvudet. Våra mänskliga fingrar är ju betydligt klumpigare än en fågelnäbb i det fallet och rufsar till mer än fixar, skulle jag säga. Söt ät hon i alla fall. 

Cookie är för tillfället mycket snyggare. Det var tydligen väldigt nödvändigt att klättra ner och undersöka mattan och diverse tuggben under vardagsrumsbordet.

Porträtt av en "kaka"