Vad skulle min lilla Irre göra utan kaninerna? Han skulle åtminstone ha mycket tråkigare! Idag har han sett till att Kånny blivit ordentligt ren om huvudet. Han är så omtänksam! 

Resultat:

Kånny är en rödögd läskig kanin

Barbro sträääääcker på sig!

Hon är verkligen en gosig kanin som direkt hamnar i halvkoma om man stryker henne över huvudet. Myyyys.

I fredags såg jag något jag aldrig trodde att jag skulle få se. Mango och Oskar gosades! Jag stod i dörröppningen in till köket, helt stilla och bara tittade. Antagligen gapade jag också.

Det är ju nu nämligen så att såvitt jag vet är Mango handmatad och har inte bott med andra morhuvade på många år och min förhoppning var att hon och Oskar skulle kunna acceptera att bo i samma bur. Nu visar det sig alltså att de dessutom börjat tycka om varandra. Idag låg jag i soffan och lyckades filma lite, trots att gojorna gjorde allt för att gömma sig bakom en leksak.

I övrigt har Mango varit på ganska kasst humör och när jag tröttnade på hennes dumheter och satte in henne i buren bet hon mig flera gånger. Nåja, är man papegoja kan man ju inte ändra sina principer.

Här klättrade hon tillbaka till mig då jag tillfälligt placerat henne på soffans ryggstöd för att försöka hitta en bekvämare ställning.

Oskar, den stilige killen, satt och hängde i lampan

Kan inte låta bli att lägg upp det här klippet på Kånny och Irre som jag filmade för nån dag sen. Kånny gillar verkligen hunden! Det är nästan så att han kör lite slalom mellan Irres ben och Irre bara står där och tittar...

Idag har vi haft en riktig mysmorgon här hemma. Mango har ätit frukost med mig. Översättning: Mango har stulit müsli av mig och smulat ner hela min tröja, avslutat med en redig bajs. Mycket kan man säga om fåglar men skiter, det gör dom.

Medan jag matade övriga otyg hjälpte Mango förstås till en stund men verkade tröttna för att istället undersöka micron och sakerna som står runt den. Hon råkade trampa på en skruv och blev väldigt konfunderad. Ja nästan lite stött!

"Vem är du som vågar ligga i min väg?"

Hon gjorde också en del lustiga danser med sina söta små fötter

Mycket kan man säga om morhuvade papegojor. Det är verkligen inte djur jag rekommenderar folk att skaffa hur som helst men de ÄR underbara och jag älskar mina två knäppskallar. Trots att de bits och skriker och Oskar inte är tam.

Mango är i alla fall jättesöt när hon får som hon vill och är snäll.

en liten filmsnutt

Irre hade massor av bus i kroppen 

Mitt på dagen tog vi en sparktur i solskenet medan det ännu fanns kvar. Det försvinner bra snabbt fortfarande. Inte sommar än på långa vägar. 

Här är en bild på mitt snabba fraktfordon

...och här är en bild på mitt inte lika snabba men bra mycket roligare fordon

Lite blandat tok-hundar

Nu börjar lill-Irre vara alldeles för stor för Arraks fina rosa Hurttasele, så nu är det dags att han får en egen! Ska eventuellt in imorgon och köpa lite viktiga djursaker och då får jag se om jag kan bestämma mig för vilken färg han ska få! 

Hade besök en snabbis under helgen av världens bästa labbra-dåre, Mina. Arrak älskar den bruden alltså. Då vi bodde närmare varandra brukade vi vara ute i skogen tillsammans och pulsa i snön. Mina hängde inte med Arrak riktigt utan var som en rund kanonkula snabba ruscher och sen var det till att lunka på. 

Irre verkar också ha blivit förtjust i fina Mina. Så Arrak har konkurrens. :)

Tosse-labben

Irre kollar in coola bruden

Nu var det alldeles för länge sen jag la upp nya bilder på mina hamstrar! Så igår tog jag tag i saken och fotograferade dem alla. Utom Zinnia som blev mamma i lördags!

Här är lilla Tosca

Polka

Freddie

Beanie

Solis

Chocolate Chip

Iris

Lupin

Criollo

Motsträvig Iowhai. ;)

Älva

Amelié

Förra helgen var jag pointervakt och passade på att ta lite bilder. Irre och Ares älskar verkligen att busa.

Sen är det så gosigt att mysa med pointrarna!

Här är Ares...

...och Nitro...

Idag fyller min gammelgubbe tio år! Mattes finaste Otto har redan uppnått den åldern! Med tanke på att han var nära att dö för snart två år sen så känns det verkligen som en bonus. Fullt frisk och pigg och glad är han den av mina katter som verkar mest kattungelik. Han har liksom aldrig vuxit upp. Inte ens när han blev pappa eller några år senare då hans son flyttade hem igen och han blev låtsaspappa åt Gnistas bebisar. 

Otto är en speciell katt. Han är mitt livs första katt. Han är en kille med integritet och en massa personlighet. Han är dessutom kombinationen av det jag "aldrig skulle ha" dvs en långhårig och fläckig katt. Kärlekens vägar är outgrundliga. Hem till mig kom han i alla fall. 

Han älskar att upptäcka nya saker och sedan vi flyttade till hus är han otroligt nöjd över att kunna gå ut i rastgården. Själv är jag så enormt glad att jag kunde erbjuda katterna det!