Jajjumänn! NU under helgen har arbetet med att skapa en ny bur till nymfarna och undulaterna vidtagit. Några små motgångar har jag haft här, tillsammans med hjälpredorna jag anställt för att hjälpa mig. En av dem var avsaknad av en avbitartång. Detta avhjälptes hjälpligt med en smycketång... ja, ni läste rätt... en liten avbitare för smyckestillverkning. Det var tufft men det gick. Sen hade jag mindre nät än jag trodde, så det blev att akutåka till Granngården och inhandla en rulle, tyvärr med en annan rutstorlek, men buren måste bli klar och då är det så!

Detta ska verkligen bli superbra! Det gäller att hitta det fina i livet efter en del motgångar!

Här är några bilder på burdelar och min hall under helgen:

Jodå, nog tänker hon dö hon också, splendidhonan. Utan att ens fråga mig först om hon får. Det påminner mig om när fiskar plötsligt börjar magra och dö, ofta bara av en art där också. Plötsligt är hela beståndet borta och man har ingen aning om varför. 

Jag som hoppades så starkt på dessa fåglar. De jag hittade av en slump och så gärna ville ha. Sen fick jag tag i de underbaraste och sötaste exemplaren och fäste mig vid dem. Chidiyaa har alltid varit så orädd och så otroligt söt. Jag satt med henne i handen idag och hon knaprade lite på mig och tittade så gosigt. Jag vill verkligen inte förlora henne också... Älskade, älskade fågel...

Livet är inte alltid rättvist.

Igår var det visst dax för sorg igen... Splendidhanen lämnade denna värld och det blev gråt och tandagnisslan här hemma. 

Det liksom räcker, tycker jag. Det spelar ingen roll att vilken uppfödare i världen som helst förklarar att gräsparakiter kan vara lite taskiga på det sättet. Att bara bli sjuka och dö, till synes utan orsak. 

Han hade ju åtminstone kunnat färga ut ordentligt först! Min vackra, vackra Cirrus.

Jag försöker peppa upp mig här och trösta mig med att två av mina vänner har katarinaungar som verkar må bra och växa. Det är verkligen jättekul! Dessutom är det strax dax för resan ner till Västerås, Heby och Fjärdhundra för fågelhämtning och föreläsning på Djurmagazinet. Till helgen blir det snickeriet och bygga ny bur med snickarpappa som hjälp. När buren är klar ska undulaterna och nymfarna få flytta in i den och då också de tre nya undisarna, Edvin, Lizzy och Kalle. Hoppas de kommer att trivas med resten av flocken.

Jag är rysligt sugen på en borzoivalp. Äckligt att folk man känner har såna och lägger ut massor av bilder på valparna för att locka hederligt folk i fördärvet. Jag ska dessutom träffa sagda borzoivalpar om några veckor. Brorsöner och brorsdöttrar till tiken jag ville ha för sex år sen. Detta kommer att bli tufft!

Gouldsen ligger på ägg. Båda paren jag har i häckbur. Detta ska bli spännande! 

Idag har papegojamadinerna, katarinaparakiterna och gräsparakiterna fått flytta ut i den tomma buren i vardagsrummet. Risfåglarna fick flytta ihop med undulaterna och nymfarna. Nu kan jag montera isär deras bur för att använda delar till den nya som ska byggas. Hade hoppats på att dessa projekt hade kunnat skyndas på men när man behöver hjälp måste man ibland vänta.

Jag längtar verkligen tills allt är klart och fåglarna är där de ska vara. 

Allt är färdigt för att montera ihop de två burarna i vardagsrummet men fortfarande måste jag vänta tills den andra buren är klar. Fåglarna måste ju rymmas någonstans medan man jobbar och de olika arterna som sitter i burarna i vardagsrummet kan ju inte samsas så bra. Jag vill inte ens veta hur mobbade gräsparakiterna skulle bli av undulaterna!

COOP-sebrafinkarna mår väldigt bra och trumpetar dagarna i ända! Jag är jätteglad att de gör det. Jag fick min sebrahanne färgbestämd som ljusrygg. Isabell/fawn/zimt har en creme undersida(buk). Intressant. Jag har inte så där enorm koll på sebrornas färger.

Imorgon är det back to work och städning av kaninburar igen! Tjohej!

Idag försökte jag fånga de två sebrafinkshonorna på bild. Det gick inte så jättebra. De kan verkligen röra på sig!

På de här två bilderna ser man iaf att det är isabellhonan.

Här är den vildfärgade honan

Jag och hundarna var på en kortprommis för en liten stund sen. Jag tänkte att jag, eftersom jag inte varit så pepp på att ta med kameran på ett bra tag, kunde dokumentera vår lilla rastning. Det har regnat i natt och allt är fuktigt och halvmörkt.

Närbild på en av Arraks toaletter  

Både Arrak och Lucy gjorde det de skulle. Arrak gjorde en perfekt "kissande hunden"

Lucy försökte iallafall

Sen gjorde båda en helt ny grej! "Bajsande hunden" Tänkte att jag skulle testa den här någon dag när jag känner mig lite kryare.

Nåja. Mer spännande än så här blev det faktiskt inte. Något som lyser upp det lite grå vädret får jag åtminstone när jag tittar neråt.

Tydligen en bra toa det här också.

Fem av sebrafinkarna är nu hemma hos mig. Tre kommer jag att behålla själv. En isabellfärgad hane (lite plockad på benen men det är på väg att växa nya fjädrar där) och en isabell färgad hona plus en dito viltfärgad.

Den brokiga hanen och den viltfärgade ska få flytta till en tjej i Umeå.

Fåglarna är superfina och trevliga. Jag tycker att de är vackert tecknade också och ser fram emot att ha dem här.

Här är lite bilder på de tre grabbarna!

Superfina fåglar! Ofattbart att någon velat bli av med dem och bara slängt ut dem sådär...

Idag annonserar jag ut en ny film

Killer Budgie From Hell!

Starring: Lizzy Bird and the cockatiels

Jag bjuder härmed på några bilder från filmen

Idag stod det en liten bur utanför COOP i regnet, endast fyra grader ute. 

I den lilla buren satt nio fina små sebrafinkar. 

Buren:

Lappen på buren:

Buren var väldigt smutsig och dessutom blöt av regnet.

Jag förstår verkligen inte att någon kan göra så! Det är så grymt! 

Ett stort tack till de snälla damerna som tog upp fåglarna med bur och lämnade in dem på mitt jobb. Nu är de i en något större bur, inne i värmen och med rent vatten och fräsch mat.

Jag hoppas att de klarar sig utan men. Man vet ju aldrig hur länge de suttit i kylan och hur de klarat av den.

Jättefina är de. Kanske ett par av dem får flytta hem till mig. Önskar att jag hade utrymme för allihopa.