Idag är jag jätteglad över att lilla Gurkan har fått en kull med små hamsterungar! Jag tog hem Gurkan till mig här medan hon har smått. Roligt att ha henne hemma igen. Hon är så himla fin!

Pappan till bebisarna heter Jukka och är son till min Satine och Snusmumrik. Hittade en bild på honom från när han var en liten skrutt.  

Det ska bli spännande att se vad det blir för färger och hur många som får satinpäls. Då både Gurkan och Jukka är långhår så blir alla ungarna långhåriga.

Jag är i valet och kvalet här att skjuta upp flytten till förmån för undulathäckningar, då fåglarna just nu börjar vara i god kondition efter ruggningarna och allt det. De är nu superfina och det känns som en bra tidpunkt. Flytta hinner jag hursomhelst med, så där är det ingen panik. 

Jag längtar efter undulatbebisar! Det gör nog de som har fåglar bokade av mig också.   

idag har jag fått hem en gammal bekant! Velox är här! Jag hade hem honom för parning med Cruella då hon skulle ha sin första kull och de fick sex fina bebisar ihop. Den här gången är han här för att stanna! Han ska bo här resten av sitt liv och jag hoppas att han hänger med ett bra tag till. Han är så ljuvligt fin! Kolla själva! Dock har han blivit lite tunnhårig från när jag sist såg honom.

Sen vill jag då välkomna fröken Dimma. Oerhört vacker, om än hon har lite "morotsmustasch".  

Mina råttor har hittat en ny favoritplats. Uppe på ett galler som ligger ovanför "råttariet", under biten av ramp som är ovanpå tills vidare. Tyvärr hann jag inte få med alla på bild, de springer iväg... Brownie hann ner. Nästa gång hoppas jag att jag har nån assistent så jag kan få en fin bild på råtthögen.

Varför inlägget heter så konstigt är för att råttan Saphira hjälpte mig att döpa det.

Idag vill jag bara säga välkommen till min lilla underbara tjej, Sockerråttan's Emma Igelström!

Jag var och hämtade Emma i Umeå igår. Jag är så himla nöjd och hon har kommit in fint i min lilla flock.

Jag hade även med mig en liten nymfdam som heter Dimma. Jag ska vara livstids fodervärd åt henne är det tänkt. Hon är tre år ung och vithuvad isabellbrokig. Oerhört vacker! Har dock inte tagit någon bild på henne idag.

Idag har jag världens sötaste lilla burmesefärgade gerbilhona här! Imorgon ska hon vidare ner till Skelleftehamn med mig för att träffa sin nya matte!

Hon satt inte direkt stilla för att bli fotograferad...

En garderobsdörr stod öppen idag och jag undrade varför det låg grejer på golvet... svaret kom då jag höjde blicken... Jag hittade en hel katt och en bit svans!

Sen dök det upp ännu en katt...

Såhär kan en fågelfrukost se ut här hemma! Finhackade morötter, blötlagda frön och en blandning av ärtor, majs och lite broccoli.

Katarinaungarna är superfina och mysiga. Igår var det påhälsning av finkar som stod på agendan.  

Häjjschan lilla kanarie!

Kattmat?

Jag har varit ute och tränat pointer med Ares, husse och bekantingarna Roger och Tösen. Tyvärr hade jag inte kameran med mig, såklart... Det hade varit kul att ta lite bilder. 

Det är jätteintressant med fågelhundsträning tycker jag. Man får tänka lite annorlunda än med lydnad/bruks, lägga fokus på lite annat liksom, men grunden är ju ändå hundträning förstås.

Jag hade väldigt svårt att inte lägga mig i! Jag vill så gärna hoppa fram och visa och korrigera husse... Tyvärr blir det lätt lite förvirrande för hunden om två ska vara där och träna samtidigt och det är ju extra onödigt kanske då hunden redan har en störning i form av en lekkamrat. Det gäller ju att hunden lyckas med det den ska göra också, så det inte blir för svårt och förvandlas till tvång och krav. Att jobba tillsammans med husse ska ju vara kul och lönsamt.

Ares är en gängligt halvårsvalp nu. Det ser så kul ut när han vuxit på höjden och förvandlats till en långbent kalv. Dock har han vuxit jämnt och fint och han har fina vinklar och ser proportionerlig ut. Då han har vuxit klart blir han nog kalasfin!

Jag tog några bilder ute med bara honom idag medan Nitro och husse var ute på jakt.

Ares är anmäld till en inofficiell utställning i november, det ska bli väldigt roligt att se hur han sköter sig!

Igår kväll upptäckte jag att min lilla kanariedam, Dunet, var rejält hängig. Hon har verkat pigg sen behandlingen mot luftsäckskvalster men plötsligt satt hon uppburrad på burbotten i ett hörn och försökte få värme av dvärgvakteln Hedda. Jag satte in alla akutåtgärder jag kunde. Tyvärr räckte det inte. Imorse fanns hon inte längre.

Hon var den allra sista överlevande av de fyra första kanarierna jag skaffade. Mamma till andra kullen kanarieungar tillsammans med Drutten.

Efter att han dog parade hon ihop sig med Jussi och jag hade hoppats på att få en kull efter dessa två men så blev det nu inte. 

Farväl käraste Dunet, du var älskad.

Katarinaungarna var lite stökiga och busiga idag, så för en gångs skull hamnar jag också på bild i bloggen, även om jag tycker att jag ser helt galen ut!

Efter ett lite utbrott av bus somnade de på soffryggen och jag höll på att glömma bort att de satt där. Så får man inte göra! Aja baja!

Tog också bilder på de fåglar jag inte lagt ut på hemsidan. Bland annat min nyaste splendidhane, odöpt, än så länge. Tre år är han och uppfödd av Jill.