Irre tränar hårt inför utställningen i Piteå på lördag. Det blir hans första. Han ska då få visa upp sig för en riktig belgisk domare. Inte illa. Det ska bli riktigt kul att se hur han beter sig. Hoppas jag i alla fall. Mina tidigare hundar har ju bott lite mer centralt och haft mer folk och hundar runt sig. Vi träffar inte så ofta någon på våra promenader, trots att vi ju inte direkt är ensamma i byn. Det har blivit duktigt slappt med miljöträningen under vintern så det är något vi behöver ta itu med. 

Vi har också börjat köra igång lydnaden lite mer på allvar. Det belgiska huvudet börjar kräva mer arbete än tidigare. Han är en kul hund, Irre, men bra mycket mer krävande än sin morbror. Vad det känns åtminstone. Han har både mer humör och arbetslust plus att han är mer självständig. Kamplusten är dessutom stark. Den hunden blir inte rolig om han ine får jobba.

Han är inte lika godisintresserad, så det har fått bli att ta till korv för att motivera så hårt det går i de moment då godis är enklast att använda. Kör mycket klicker också. Kalasbra.

Idag tog vi cykeln en bit bort. Irre är ju bara strax över ett år och ska röntgas på måndag, så cykelturerna är ungefär fem minuter för träning och sen springer hundarna lösa på ängarna medan jag småglider runt på cykeln. Hur skönt som helst och Irre älskar cykeln. Det kommer inte bli något problem att cykelträna den gossen inte.

Idag fick Irre ha på sig "ballongtofflor". Pawz heter de. Mer om dem kan du läsa HÄR.

Han var ursnygg med lila framtassar. Då jag tog på dem såg han väldigt undrande ut, stirrade på sina tassar och såg ut att tänka "Vad i HELA fridens namn ÄR det här???" Sen tog den belgiska hjärnan överhand och han glömde att han hade nåt på fötterna. Är man en belgare har man definitivt inte tid att fundera över om man har lila tassar eller inte. 

Det är nu nämligen så att Irre har en tendens att tvärbromsa och glida på sina framtassar så hårt att det nöter. Tidigare i veckan höll han på att göra hål i de stora trampdynorna. Det är INTE vettigt någonstans. Särskilt inte nu när han ska visa hur snyggt han kan springa på lördag.

Vi ser fram emot lördag och utställningen. Många glada vänner ska dit och Irre ska ställas av världens bästa handler, Anne. Anne har ställt Arrak på nästan varenda utställning och var den som förde honom till BISet på Piteå Brukshundklubb för några år sedan. Nu hoppas jag att hon och Irre blir ett lika fint team.

Själv ska jag ställa Ares både lördag och söndag.. även om jag hoppas att jag slipper då jag gärna hade velat stå utanför och fotografera. Kanske Anne kan ställa pointer också? Vi får se! Bilder lovar jag att det blir.

Det är inte längesen han var en sån där liten fis...

Hittade den här bilden på Arrak, haha

Söndag var det väldigt fint väder. Barbro och Kånny fick vara ute i rastgården på baksidan av huset i flera timmar. Ett tag var även kaninungarna ute men då det är hundgårdsnät blev det total uppsikt över dem. Efter någon timme hade de utforskat hela rastgården klart och tyckte att det var dags att börja krypa genom nätet. Då var det dags att åka in i buren igen. Det var inte populärt såklart men även om Irre är en duktig kaninvallare blir sex små kaniner mycket även för honom. 

Jag passade såklart på att ta lite nya bilder!

Pappa Kurt-Konrad softar

Barbro hade en hel del fart i benen!

Å så alla kaninbarna

Vi hoppas på fler soliga dagar framöver. Då pengarna kommer ska jag köpa kompostgaller så kaninungarna kan få en egen hage i hagen. Mindre risk för smitningar då. :)