På den här sidan av världen är det verkligen babyboom! 

Medan gouldsamadinparen matar sina sammanlagt tio ungar, dvärgvaktelhönan ruvar okänt antal ägg, undulatungen växer och de äldre hamsterungarna snart är tre veckor, kom det för ett par dagar sen åtta hamsterungar till... 

Tänkte bjuda på bebisbilder idag.

Först undulatbebisen som är en fena på att flyga!

Sen ett par hamsterungar

SÅ otroligt sött det är med ungar!

Idag har jag och Nitros husse varit ute i skogen och släppt hundarna. Arrak sprang så mycket att hans tassar började blöda. Inte för att det var något jättestort problem. Han bryr sig inte. Något som jag däremot såg som ett lite större problem var att han skopade i sig så mycket snö att han kissade på sig i sömnen i min soffa. Underbart. Han är en riktig liten godbit...

Jag har valt ut två av bilderna som fotografen tog på hundarna i måndags. Vet dock inte om jag ska beställa bara bildfilerna eller om jag ska beställa någon förstoring eller båda delarna. Eller vad tusan... Nåja, man får ju faktiskt fundera på saken och behöver inte bestämma sig på en gång... eller ens på flera månader. Så det blir nog fint.

Nu är det dax för bädden här. Ska gosa Nitro hela natten...

Förra tisdagen var jag med i Norrbottens Kuriren. Klicka på bilden så kommer ni till artikeln!

Foto: Roland S Lundström

Mina unga nymfkillar börjar faktiskt bli stora nu! Alla små "pärlor" trillar av och kvar finns bara en ljuvlig grå fjäderdräkt med det sedvanliga vita som vithuvade nymfar har. Plus då de söta små fläckarna i nacken som visar att de har anlag för brokigt.

Första bilden är Humle och andra är Kummin

Jag har passat på att ta några nya bilder här idag. Här är den nya katarinahanen som än så länge är odöpt.

Undulaterna gillar att vara med på ett hörn också. Lizzy och Edvin gillar varandra och börjar vara vuxna nu. Det är inte alls längesen de bara var små fjantar. Kalle är ju i samma ålder, här sitter han och sträcker på sig. Citrin, min nya lilla ögonsten som liksom bara ramlade in här i akut behov av ett hem, verkar vilja se världen ur en annan synvinkel.

Äntligen känner jag att jag fått till bra bilder på rosellorna. Åtminstone hanen som idag visade sig vara en fotomodell utan dess like. Han poserade mer än gärna. 

Här sitter han och imponerar lite med stjärtfjädrarna utfällda och fjädrarna uppburrade. Superstilig!

De har så djupa och vackra ögon tycker jag. 

Ända sen jag hittade denna underbara fågelart i en bok och fick ett par i födelsedagspresent, har de funnits i mitt hjärta. Att mina första var tvungna att flytta till ett nytt hem kändes hemskt. I och med att detta nya, unga par har kommit hem till mig, har jag faktiskt glömt bort en del av smärtan som kom sig av att vara av me de förra. Dessa två är betydligt tryggare och orädda, särskilt hanen. Mitt första par hade nog aldrig trivts i mitt hem där folk kommer och går hela tiden. De var så enormt skygga.

Med facit i hand fick de nog det betydligt bättre hos en kvinna med utevoljär.

Vem vet vad som väntar dessa två nya... förhoppningsvis ska de leva länge och mina planer på lång sikt är ju att så småningom få ha större plats åt alla fåglarna.

Mina rosellor har inga namn. Jag har ingen aning om vad de kan tänkas heta. Något fint måste det nog vara.

Jag tänkte vara generös nog att visa lite bilder på mina nyaste fåglar. Först ut är de brokiga måsfinkarna, som jag tycker är ljuvliga. På en bild sitter allihopa runt maten tillsammans med duvan Berit.

Sen är det då den nya turkosa katarinahanen som är superfin! Honom måste jag komma på ett namn åt.

Sen den lilla brokiga kanarien som bara är så jättesöt! Vet inte könet ännu men det lär visa sig.

Lilla undulatungen är ju 24 dagar gammal och mer än halvvägs till leveransklar. Det går jättefort det här!

   Han ser ut att bli en riktig skönhet, eller hur?

Idag har Nitro varit på besök och hade som vanligt sin helt egna stil...

Jag och hans husse har suttit och funderat över valpen han ska köpa. Nitro blängde bara. Valpar är otäcka bitska små djur och inget Nitro vill ha i sitt hem. Synd att hans husse är så taskig.

Tio gouldsamadinungar har det kläckts i de två holkarna. Fantastiskt! De är inte blyga när det gäller reproduktion de fåglarna! Hoppas att det blir många snyggingar! Fast ja, vad skulle det annars bli? Dock måste jag beställa fler ringar att märka dem med. Överlever alla tio har jag två ringar för lite. Opraktiskt.