Nog är de allt ljuvliga de små nymferna. :)

Tre små näpna gossar har hoppat ur holken. Minstingen igår.

Under helgen hade jag en underbar fågelköpare hos mig. Ni vet en av de där som håller kontakten och som verkligen är mån om sina djur. Hon tog med sig ett par dvärgvaktlar hem av de kycklingar som kläckts här under hösten. Jag kunde nog inte hitta ett bättre hem åt dem.

Hur som helst hade hon tagit med sig två undulater. En av dem har jag själv fött upp och den andra är en hona från samma uppfödare som Inka och Filip. Honan är för övrigt Filips kullsyster. 

Dessa två undulater har bott hos en kille som tröttnat på dem ganska snabbt. Man känner sig lite smådum som uppfödare då man sålt en fågel och så visar det sig vara mindre lyckat. Samtidigt är det lätt hänt att man råkar ut för det. Tydligen har då dessa undulater bott i en alldeles för liten bur och sedan blivit vingklippta. 

När jag fick hem dem blev jag nästan tårögd. Jag drog ut vingarna på fåglarna för att se hur det såg ut och det var fruktansvärt. Monster, som hanen heter, hade en utvuxen vingpenna på varje vinge. Han kan flaxa sig mellan pinnarna men inte mer. Så här ser det ut.

Doris kan inte flyga alls utan faller tungt i backen om hon blir skrämd och försöker fly... vilket givetvis var det första som hände då jag skulle ta ut dem ur lådan de kom i. Det gjorde riktigt ont i hjärtat. Hon verkar dessutom passiv och osäker i hela sin framtoning, vilket inte alls är särskilt märkligt med tanke på att hon förlorat det viktigaste för en fågel. Jag kan verkligen inte förstå hur man kan göra så! Vill man inte ha flygande djur då skaffar mig sig något annat än fåglar. Det finns inte någon riktigt bra ursäkt.

Doris, med väldigt korta vingar... Här ser man också ganska tydligt att vingpennorna är klippta.

Då jag hämtade hem Filip, förra hösten, ville jag hemskt gärna ha även Doris men hade ju då inte tänkt ta med hela kullen hem... de var helt underbara allihop... så hon blev kvar och hamnade då hos den här förra ägaren. Sen blev hon min trots allt. Ibland tar livet lustiga vändningar. Nu väntar jag bara på att fåglarna ska rugga så de får tillbaka vingpennorna. Tack och lov att det fungerar så. Det hade varit vidrigt om stympningen varat för evigt. 

Doris får stanna hos mig och Monster ska flytta ner till Skugga (Roland och Malvas dotter), Lost och de andra i gänget. Så båda fåglarna får fina hem. Det känns oerhört skönt.

Det värmer också ett uppfödarhjärta att Monster är en så framåt och cool fågel. Trots vingklippningen far han fram som en stormvind och hade alls inga betänkligheter mot att bara ramla in i en flock sådär. Han satte igång att putsa sig och fixa på direkt.

Doris kommer säkert igång hon också. Vacker är hon ändå... men vackrare blir hon när vingarna ser ut som de ska...

Här hemma råder harmoni känns det som. Jag har smugit runt bland djuren ikväll och bara mått gott. Jag tjuvtog en bild på Lupins småttingar som är lite drygt en vecka. Man ska inte störa hamstrar med ungar men då Lupin gjorde lite ärenden passade jag på. Jag har fått kvitto på att Freddie inte är offwhite, han är offwhite/gul (som jag visserligen gissade) eftersom det dök upp sköldpaddstecknade honor i kullen. Det innebär att han inte var bästa valet till Lupin, som är rent cremebaserad då hon är sobel. Alla som är insatta i hamstergenetik vet vad jag menar... fast det är ju då inte största delen av befolkningen som är det. ;)

I vilket fall som helst är bebisarna vansinnigt fina. För mig får de vara vilka färger de vill och jag älskar sköldpadd! Dock innebär det att Lupins nästa kull kommer att vara med en annan hane och Freddie kommer att paras med andra, lämpligare honor.

Här är i alla fall bebisarna idag, nio dagar gamla

Det är roligt att Irre kommer så bra överens med kaninen. Jag har funderat lite från och till och ännu inte bestämt mig helt om Kurt-Konrad får stanna eller inte. Dock är jag väldigt förtjust i honom och han är definitivt ett trevligt inslag här hemma. Han har utvecklats massor av att bo här med alla katter och hundar. Ingen kommer ifrån att bli socialtränad. Kånny skuttar in och ut ur buren och undersöker saker runt honom medan Irre går efter och snorar på honom.

Kånny har hittat en foderskopa

Irre och Kånny bakom hamsterhyllan

Kånny ber Irre flytta på sig så han kommer fram!