Under helgen hade jag en underbar fågelköpare hos mig. Ni vet en av de där som håller kontakten och som verkligen är mån om sina djur. Hon tog med sig ett par dvärgvaktlar hem av de kycklingar som kläckts här under hösten. Jag kunde nog inte hitta ett bättre hem åt dem.

Hur som helst hade hon tagit med sig två undulater. En av dem har jag själv fött upp och den andra är en hona från samma uppfödare som Inka och Filip. Honan är för övrigt Filips kullsyster. 

Dessa två undulater har bott hos en kille som tröttnat på dem ganska snabbt. Man känner sig lite smådum som uppfödare då man sålt en fågel och så visar det sig vara mindre lyckat. Samtidigt är det lätt hänt att man råkar ut för det. Tydligen har då dessa undulater bott i en alldeles för liten bur och sedan blivit vingklippta. 

När jag fick hem dem blev jag nästan tårögd. Jag drog ut vingarna på fåglarna för att se hur det såg ut och det var fruktansvärt. Monster, som hanen heter, hade en utvuxen vingpenna på varje vinge. Han kan flaxa sig mellan pinnarna men inte mer. Så här ser det ut.

Doris kan inte flyga alls utan faller tungt i backen om hon blir skrämd och försöker fly... vilket givetvis var det första som hände då jag skulle ta ut dem ur lådan de kom i. Det gjorde riktigt ont i hjärtat. Hon verkar dessutom passiv och osäker i hela sin framtoning, vilket inte alls är särskilt märkligt med tanke på att hon förlorat det viktigaste för en fågel. Jag kan verkligen inte förstå hur man kan göra så! Vill man inte ha flygande djur då skaffar mig sig något annat än fåglar. Det finns inte någon riktigt bra ursäkt.

Doris, med väldigt korta vingar... Här ser man också ganska tydligt att vingpennorna är klippta.

Då jag hämtade hem Filip, förra hösten, ville jag hemskt gärna ha även Doris men hade ju då inte tänkt ta med hela kullen hem... de var helt underbara allihop... så hon blev kvar och hamnade då hos den här förra ägaren. Sen blev hon min trots allt. Ibland tar livet lustiga vändningar. Nu väntar jag bara på att fåglarna ska rugga så de får tillbaka vingpennorna. Tack och lov att det fungerar så. Det hade varit vidrigt om stympningen varat för evigt. 

Doris får stanna hos mig och Monster ska flytta ner till Skugga (Roland och Malvas dotter), Lost och de andra i gänget. Så båda fåglarna får fina hem. Det känns oerhört skönt.

Det värmer också ett uppfödarhjärta att Monster är en så framåt och cool fågel. Trots vingklippningen far han fram som en stormvind och hade alls inga betänkligheter mot att bara ramla in i en flock sådär. Han satte igång att putsa sig och fixa på direkt.

Doris kommer säkert igång hon också. Vacker är hon ändå... men vackrare blir hon när vingarna ser ut som de ska...

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Jag har äntligen valt vilken hamsterunge som kommer att stanna. Eller, han kommer att få åka till en fodervärd men ägas av mig. Lille Adagio eller, till vardags, Sture.     Sen är det mycket tveksamt om jag kommer att kunna skiljas från lilla ...

Äntligen bestämde jag mig på riktigt för att börja registrera mina hamsterkullar i Svenska Hamsterföreningen. Jag blev medlem förra sommaren någon gång och nu, med kullen som Baronessan och Alf Manfred har fått har jag tagit mig för att både registre...

Det har gått oerhört segt med det mesta denna sommar. Fågeluppfödningen har skitit sig helt och endast en undulatunge har fått växa upp och komma till ett nytt hem. Ungefär allt som kan gå fel har gått fel. Detta har inte känts peppande på något sätt...

Bröderna Prick har fått en lillebror. Hektor heter han. Jag träffade honom i måndags och blev såklart otroligt kär! Ljuvligare än en pointervalp är ju svårt att vara. Det skulle i så fall vara en belgarvalp. Jag ser fram emot att lära känna den här l...

Torven gjorde sitt jobb och min svarta hamster Briah är mamma sen nu i torsdags 21/5. Har kunnat se sex bebisar. Kan eventuellt vara någon fler men Briah är oerhört noga med att gömma dem. Jag längtar verkligen tills jag får se dem ordentligt och bör...