Jag sitter och längtar efter att kunna skaffa höns.. men då är det på tiden att jag påpekar att jag faktiskt har hönsfåglar. De kinesiska dvärgvaktlarna är världens minsta hönsfågel och otroligt trevliga sällskapsdjur. De är väldigt nyfikna och lätta att få att äta godsaker ur händerna. 

Imorgon ska en av de vaktlar jag hämtade upp söderifrån få ett nytt hem. Det blev en tupp för mycket och än så länge går han ihop med Hector men det är bara en tidsfråga innan det är risk för slagsmål.

Här är han... på andra bilden ser man att han är en riktig tjejtjusare. ;)

dvärgvaktelsnusk...

Hector

Lilla söta Hanna

Tuppen Henning lever med denna förtjusande dam, som kallas för Hilma. Han har även en tjej som heter Honda, som är silverfärgad. Henning själv fastnade inte på bild denna gång.

Sen har vi då äldstingen, Holger. Här har han hittat ett smaskigt frö, som han vill bjuda frugan Hildur på. Hildur är på nästa bild.

Det är lite synd att dessa raringar inte lever i flock som sina större släktingar, de japanska vaktlarna. Bland kineserna blir det lätt hetsiga tuppslagsmål och tuppen vill helst bara ha en höna, även om det kan fungera med fler. Alltså finns bara utrymme för tre tuppar här hemma. En i varje stor bur. Nåja, det är ju inte fy skam. Det finns ju trots allt de som inga dvärgvaktlar alls har. Stackare. ;)

De är både vackra och trevliga och det är väldigt kul att ha fåglar även på botten av burarna. Så blir det lite liv där också.