Igår var jag till Arraks uppfödare för att träffa de fem små prinsessorna igen. 

De är ju förbaskat söta dessa belgarvalpar! Som tur är så är jag lite immun mot valpar. Till skillnad från många andra som håller på att dö av valpsug direkt de får ögonen på något som kan likna en valp. 

Valpar är oerhört mysiga och supersöta men jag vill ha en hund för att jag vill ha en hund, inte en valp. För tillfället är jag inte heller i form för att skaffa en till hund. Så med andra ord går det ganska bra att låta bli. Pointervalpvakt i juni lär nog räcka och bli över tror jag.

Jag sitter och påstår att jag inte vill ha någon belgare nästa gång men frågan är... ja, kommer jag att kunna låta låta bli? Jag ÄLSKAR belgare! Jag råkar dessutom tillhöra den skaran människor som inte påstår att belgarna är förstörda hundar som inte duger till något. Jag vet själv vad jag har i andra änden av snöret. Jag påstår inte att jag har en hund som skulle hålla för stenhårt skyddsarbete, det har jag ingen aning om hur långt han skulle kunna gå där, eftersom jag ingen erfarenhet har. Vad gäller spår och lydnad, däremot, har jag mina aningar. Spåra kunde den lilla skiten redan som liten fjärt. Sen har jag själv lyckats med konststycket att hämma honom lite i utvecklingen. Jag var så rädd att han skulle bli sådär överstressad som Lucy var som ung.

Jag skrämde mig själv nu för någon vecka sen genom att tänka... men nästa belgare ska jag göra såhär med... 

Vilken belgare?

Jag hävdar att jag vill ha en borzoi. Arraks uppfödare flinar bara.

Ja, vi får väl se.

Valparnas mamma, Gora, ville hela tiden vara i centrum och la av världens sötaaste belgarflin när någon visade intresse för henne.

Jag var även förbi och hälsade på P med sambo K, där det föds upp bichon havanaise. Fick träffa den nya stjärnan, Zoe.

Här hemma går allt sin gilla gång. Inka ruvar sitt ägg och jag placerade även Roland och Malva i häckbur igår. De satte igång att para sig direkt. Jag tror jag kan se dem som ett ganska pålitligt häckpar. Superkul eftersom jag tänkte häcka dem en gång till direkt inpå första häckningen. Det gick ju itne för sig eftersom Malva ruggade men nu är hon i kondition igen. Jag hoppas på ägg inom en snar framtid. Med tre par i häck ska det väl bli lite undulatungar hoppas jag.

Nu ikväll ska hela fågelbeståndet få nya grenar. Det kommer att bli uppskattat vill jag lova!