Direktlänk till inlägg 31 oktober 2011
Igår somnade min älskade undulat, Roland, slutligen in. Det har varit en lång period nu av ovisshet. Han och jag har kämpat tillsammans för att han skulle bli frisk, med specialkost, medicin och allt det andra som hör till. Till slut orkade han inte kämpa längre.
Det kändes som ett slag i magen. Som att jag själv skulle sluta andas för ett tag. Roland har varit en mycket speciell fågel för mig. Han har alltid slagit mig med häpnad över att så tuffa undulater finns, han har varit en fantastisk pappa till sina ungar och han har verkligen visat en stor personlighet. Han fattas här hemma.
Här sitter han och vaktar holken medan Malva ruvar sin första äggkull.
Roland är pappa till fem jättevackra undulatungar
Blåbär
Allra minstingen som heter Lafayette
Minna
Skugga Rholanda Malvasdotter
Sist men inte minst Skye, han som föddes allra först.
Dessa raringar fick alla fina hem och det känns så himla bra i hjärtat idag. Blåbär är ju kvar här och han har blivit en riktigt vacker fågel!
Må | Ti | On | To | Fr | Lö | Sö | |||
1 |
2 | ||||||||
3 | 4 |
5 |
6 |
7 | 8 |
9 |
|||
10 | 11 | 12 |
13 | 14 |
15 |
16 | |||
17 |
18 | 19 |
20 |
21 |
22 |
23 | |||
24 | 25 | 26 |
27 |
28 | 29 | 30 |
|||
31 | |||||||||
|