Här hemma råder harmoni känns det som. Jag har smugit runt bland djuren ikväll och bara mått gott. Jag tjuvtog en bild på Lupins småttingar som är lite drygt en vecka. Man ska inte störa hamstrar med ungar men då Lupin gjorde lite ärenden passade jag på. Jag har fått kvitto på att Freddie inte är offwhite, han är offwhite/gul (som jag visserligen gissade) eftersom det dök upp sköldpaddstecknade honor i kullen. Det innebär att han inte var bästa valet till Lupin, som är rent cremebaserad då hon är sobel. Alla som är insatta i hamstergenetik vet vad jag menar... fast det är ju då inte största delen av befolkningen som är det. ;)

I vilket fall som helst är bebisarna vansinnigt fina. För mig får de vara vilka färger de vill och jag älskar sköldpadd! Dock innebär det att Lupins nästa kull kommer att vara med en annan hane och Freddie kommer att paras med andra, lämpligare honor.

Här är i alla fall bebisarna idag, nio dagar gamla

Det är roligt att Irre kommer så bra överens med kaninen. Jag har funderat lite från och till och ännu inte bestämt mig helt om Kurt-Konrad får stanna eller inte. Dock är jag väldigt förtjust i honom och han är definitivt ett trevligt inslag här hemma. Han har utvecklats massor av att bo här med alla katter och hundar. Ingen kommer ifrån att bli socialtränad. Kånny skuttar in och ut ur buren och undersöker saker runt honom medan Irre går efter och snorar på honom.

Kånny har hittat en foderskopa

Irre och Kånny bakom hamsterhyllan

Kånny ber Irre flytta på sig så han kommer fram!

Idag lekte jag paparazzi. Dvs jag avslöjade en del otrohet. Undulater är sannerligen inte blyga av sig och sen jag fick hem mina akuthemsundulater, Greta och Balder, så har Kalle för första gången i sitt liv varit otrogen. Tydligen gillar han stora, tjocka damer och Malva har ju varit den största, fram tills de engelska dök upp. Nu är det tydligen Greta som gäller. Stackars Balder har därmed blivit ensam.

Kalle och Greta

Balder

Blandade undulatbilder, bland annat de nya engelska och engelskblandade

Isabel och Krasses två småttingar är flyttklara på söndag. Snacka om att tiden har gått fort! Snygga är de också. :)

Tvåan

Ettan

Dimma och Kummins ungar börjar också bli stora och får fjädrar i ett rasande tempo. det har gått så fort att jag höll på att missa att ringmärka den äldsta!

Ettan

Tvåan

Trean

Igår tog jag nya bilder på mina hamstrar. Alla var inte helt samarbetsvilliga och alla fina bilder blev inte så fina. Som de på Criollo. Han vägrade se snygg ut. Tvärvägrade. Det bästa jag åstadkom var den här  

resten blev mer som den här

Även Iowhai vägrade se vettig ut. Hon är bara lite drygt ett år men ser redan ut som en sur gammal tant.

Att Dino är en surgubbe kan man knappast klandra honom för då han är över två år...

Sen kommer då alla fjäskisar som alltid ser söta och vackra ut.

Iris

Beanie

Freddie

Snusmumrik

Lupin

Amelié

Älva, lite sliten av bebisarna just nu

Zinnia

till sist, Polka

Här börjar det vara full fräs på hamsterungarna. Ena kullen blev två veckor i fredags och andra idag. 

I Pricken och Ameliés kull finns en liten fläckis som kommer att stanna här. Hon har fått namnet Polka och ett efternamn, som jag dock inte känner mig helt säker på ännu. Det här är hon! 

Här är mer av Polka och hennes syskon

Sen har då Criollo och Älva fått en kull och där kom äntligen en liten choklad igen! SOM jag har hoppats! Det var en av anledningarna till att jag faktiskt parade just dessa två. Dessutom blev det en liten brunörad silvergrå. Inte heller helt fel. För att inte tala om den naturfärgade umborous... de är så läckra!

Här är brunörade silverbebisen ovanpå en vanlig silver och den lilla chokladisen. :)

Fler bilder på kullen

Underbart ljuvliga små liv!

Kånny är en liten lejonhuvad kanin. Plötsligt en dag ramlade han in genom dörren. Jag hade inte tänkt skaffa kanin och det är fortfarande osäkert om Kånny kommer att stanna här eller inte men han är en förtjusande liten kille. Varför har ingen berättat för mig tidigare om hur kul det kan vara att ha kanin?

Kånny dök upp på jobbet under sommaren. Han var en helt galet söt liten fluffboll som jag trodde skulle säljas först av alla. Tänk så fel man kan ha. Kånny har ju röda ögon! Många är de barn som velat ta med sig Kånny hem men inte fått för sina föräldrar, då den allmänna åsikten är att rödögda djur antingen är sjukliga eller läskiga. Så Kånny har suttit kvar. I en butik har man inte sådär otroligt mycket tid att hantera djuren mer än att kolla igenom dem, klippa klor och släppa lös dem ett tag på förmiddagen. Så Kånny, som var väldigt lugn från början, "förvildades" en smula medan månaderna gick.

Mitt i allt började han hålla huvudet lite snett, vilket inte är ovanligt för rödögda djur. Kunderna började kommentera och säga att han var sjuk. Så Kånny flyttades in i karantänsrummet för bättre uppsikt över honom. Där inne började han bete sig skyggt, då han blev ännu mer ovan vid liv och rörelse runt om. Så när man kom in dit sprang han direkt och gömde sig. Sista tiden på jobbet började jag lyfta upp honom varje dag och ha honom ute mer. Kånny började våga undersöka lite mer igen. Dock ville han hela tiden in i boxarna där de som är till salu sitter. Jag tror han trivdes mer där ute än inne i karantänen. Eller så ville han vara närmare brudarna.

Hur som helst är det svårt att veta vad man ska göra med en kanin som ingen vill köpa och som har lite sned skalle. Så till slut bestämde jag mig för att han skulle få följa med mig hem.

Nu ser jag faktiskt inga tecken på att han lutar huvudet alls. Dessutom har han blivit oerhört social på bara de tre dagar han bott här. Är det något ställe i världen som man blir van vid allt på så är det nog här.    Med alla hundar, katter och sånt där. Kånny verkar trivas och tyckte faktiskt, idag, att han kunde få spela lite dataspel i sängen med min sambo. 

Han är verkligen nyfiken. En helt annan kanin än vad jag trodde. Han testar och undersöker det mesta och när man gosar med honom blir han alldeles stilla och njuter. Det är så skönt att kunna ge honom mer uppmärksamhet än vad han kan få på en arbetsplats. Det är han värd. Kanske får han stanna också. Man vet aldrig!

Saker händer hela tiden här hemma. Under veckan har nymfungarna flugit ur holken och tre nya har kläckts. Den här gången är det Dimma och Kummin som fått smått. Jag tog ett par bilder igår då första ungen var tre dagar och den andra var en dag. Trean kläcktes idag och finns då givetvis inte med.

Sen har Pricken och Ameliés kull blivit tillräckligt gamla för fotografering. Idag är de 16 dagar gamla men bilden är från i förrgår. Den fläckiga lilla krabaten, som är en hona, stannar här hos mig.

Irre växer som tusan! Min lilla valp har blivit nästan lika stor som sin morbror! Det är helt sanslöst hur snabbt det går! Hade han varit puffigare i pälsen hade jag haft svårt att se skillnad på dem vid första anblicken!

Mycket att stå i med försäljning av undulatungar och en massa annat. Fågelrummet är ombyggt också. Jag får återkomma med nya bilder från det snart. Bloggen har fått stå tillbaka lite i all aktivitet men nu tänkte jag åtminstone visa lite bilder. :)

Allt regnande har gjort att utomhusbilder på hundarna varit halvt omöjliga att ta om man inte vill ha en fuktskadad kamera och det vor ju dumt. Dock var det NÄSTAN lite sol här om dagen och bara fuktigt i luften och någon enstaka liten droppe. Så kameran följde med ut och hundarna var hyfsat duktiga modeller. 

Mina pojkar i bilen

Arrak är visserligen rätt söt fast han är vuxen men jag önskar ändå att Irre skulle vara sådär valpsöt för evigt. :)

Sen börjar mina nymfungar bli riktigt snygga nu! Kolla själva! Båda blev isabellbrokiga och ena dessutom pärl.

Mamma Isabel var ute och flög en tur igår medan jag pysslade med ungarna

Pappa Krasse vaktade buren och flexade lite med vingarna

Två hamsterkullar är födda. Amelié har fått sin första kull med Pricken. Parningen tog den här gången till min stora lycka och minst en av ungarna ser supercoolt tecknad ut. Kanske blir det den som får stanna här. Om lite drygt en vecka börjar ungarna springa runt och då får jag se mer av dem.

Älva har fått ungar idag. Jag körde på en liten busparning med sobel och choklad. I vanliga fall rekommenderas inte att man väljer choklad (svartbaserad färg) till sobel (cremebaserad färg) men jag kan ju erkänna att jag är nyfiken, plus att dessa två tillsammans kan få bland annat brunörad sobel, som är en otroligt fin färg... och en del annat kul. Vad det sen blir får tiden utvisa.