Idag har jag slutgiltigt bestämt mig för att ta hem lilla Kokos. Vem Kokos är får ni se på torsdag.

Jag och Nitros husse har suttit och kikat på nätet efter pointervalpar. Nu är det dax att Nitten får en lillebror helt enkelt. Husse behöver en ny jägare att ha i skogen när Nitro inte längre håller och som det är nu är det lite osäkert. Nitro har spondylos. Han har rejäla pålagringar i ländryggen och började få problem nu i vintras. Så det har varit en omgång med smärtstillande och sjukgymnastik. Nu är han symptomfri men man vet ju inte hur länge. Sen är han ju faktiskt ingen ungdom längre. Han fyller sex år. Inte för att det är någon hög ålder men ingen trodde att han skulle leva så länge ens med alla problem han haft. Bland annat då epilepsi.

Husse fick tips om en uppfödare som planerar att para sin tik. Vi hittade en hemsida och kikade på båda hundarnas stamtavla. Vi gillade båda det vi såg. Nu ska husse bara höra med uppfödaren hur det ser ut med om det ska bli valpar. Jag håller tummarna för att det blir en liten därifrån.

Jag är inte ens i närheten av att vilja ha en hund till just nu. För mig känns det som att det räcker med en yngre hund. Lucy är såpass gammal att hon inte kräver så mycket och Arrak är alldeles tillräcklig för mig. MEN jag är definitivt sugen på att få pyssla om och hjälpa till med en liten pointer. Är det en hundras som jag inte alls varit intresserad av förut men fallit för totalt så är det just pointern! Underbara hundar! Nitro vann mitt hjärta. Han är så enormt speciell för mig. Tänk att man kan älska en hund så mycket!

Jag drog ut nu ikväll för att låta hundarna springa runt lite och plocka nya grenar till fåglarna. Det gick jättebra! Fånigt nog blir jag lycklig över att få hem nya grenar. Dessutom tyckte hundarna att det var vansinnigt roligt att åka ut dit där vi inte varit på någon månad. 

Imorgon ska jag sitta och pilla med grenarna och så ska jag laga botten på den nya häckningsburen. Det är en likadan bur som jag hade till mina råttor och så till rosellorna och dvärgpapegojorna. Det känns lite som att "komma hem". Det är inte den bästa buren. Ingen utdragbar botten och bara en lucka fram, men den är rymlig och den gör mig nostalgisk...

Jag har också bestämt mig för att lämna bort mitt akvarium som står tomt uppe i förrådet. Det ska lämnas in till Rolle. Jag har beställt en bur av honom, till fåglarna som kommer till sommaren. Först beställde jag en bur som jag tänkte ha till häckningsbur men eftersom jag istället fick en gratis så tänkte jag att jag då istället kunde slå till på en större och slippa bygga en igen. Så nu är det nästan tur att buren jag beställde aldrig kom.

Kanariebebisarna växer och växer. Snart ser man färgen tydligt på de två äldsta. De närmar sig stadigt två veckor nu. Två av Dunets ungar har också öppnat ögonen. En av dem blir garanterat någon röd nyans. Jättekul! Jag hoppades på det. Drutten har däremot blivit ruggig i luftvägarna igen och får en ny medicinkur. Nu ger jag honom medicinen själv. Han öppnar näbben snällt! Sen får han sitta under värmelampan. Den här gången har jag vidtagit åtgärder för att han inte ska kunna skvätta vatten på den så den exploderar... Måste se till att han blir ordentligt frisk.

Det känns inte kul att separera Drutten och Dunet. Båda blir lite oroliga men Dunet sköter sina små iallafall, så det är ingen fara.

Olivia och Karl-Alfred planerar redan nya ungar men det kan dom fetglömma. Inte förrän kanske nästa vår eller nåt går jag med på det. Vi ska inte fylla världen med kanariefåglar.