Idag hör jag små pipanden från papegojamadinernas bokorg. Det är SÅ synd att jag inte kan se in. Jag vill ju veta hur många de är! Man kan ju bli tokig för mindre. Nåväl, jag har hört att tålamod är en dygd, så jag får väl då försöka ha det.

Pappa i repris!

Jag plockade upp ett av katarinornas ägg för att se om något var befruktat. Då det ägget visade sig vara det lät jag katarinorna vara kvar i häckburen. Hade äggen varit tomma hade de fått flytta till de andra fåglarna och få behandling mot fotskabb. Det hade på sätt och vis varit skönt att få det gjort, men fågelungar är ju faktiskt ännu bättre och trots att det nu blir en tid framöver med pethygien och mer skabbehandling senare så är det nog värt det. Jag ska lysa alla äggen om några dagar till, så kanske jag får facit på hur många som är befruktade. Jag hoppas verkligen att det går vägen den här gången! Det skulle verkligen vara superroligt!

Igår kom alla mina nummer av tidningen Fågelhobby som jag missat tidigare i år. Super tyckte jag! Nu har jag lite läsning. Synd att den inte är supertjock och med tusen sidor med all möjlig fakta, men de som gör den gör ändå ett bra jobb, tycker jag. Min nya favoritgubbe Jan Högberg är ju med!   

Undulaten Roland är jättenöjd, tror jag åtminstone. Hans fötter har slutat klia och han kan alltså sova utan att steppdansa. Fantastiskt. Miljön för fåglarna är fortfarande torftig såklart men jag tror att de överlever. Imorgon ska jag börja sanera deras burar. Alla fåglar har fått flytta till mindre bostäder men jag lovar, de ska få komma hem igen. Det är bara lite mycket att göra när man ska både behandla och sanera. För min egen, egoistiska skull, måste jag ta det lite lugnt så att jag inte kraschar.

Imorgon ska jag försöka ta mig söderöver för att träffa Arraks bror, Ganesch, som jag inte sett på två år. Det ska bli jättekul! Jag vill heller inte missa chansen nu när den kommer. Det är inte varje dag sörlänningarna dyker upp här i krokarna.

Mina stackars nymfar och undulater för en något torftig tillvaro för tillfället. Deras elaka matte orkar inte rengöra alla pinnar och pinaler flera gånger utan tvingar fågelstackarna att sitta i en trist bur. Arma kråkor!

Idag blir det att fortsätta plåga fåglar. Det är dax för alla finkar och parakiter att bli mobbade med äckligt medel. Det ska nog gå bra.

Här är mina små stackare i sin trista bur...