Otto vet precis hur man definierar dagens känsla:

Idag är det ännu en av de där tröga dagarna. I burarna med kanariefåglar är det otroligt segt. Bara ruvning som gäller nu.  

Jag har blivit dödssugen på nymfkakaduor igen! Har suttit och kollat igenom bilder på vithuvade nymfar. Vithuvade pärl är en favorit. Precis som min Skrutten var- och fortfarande är. Han bor hos mammas arbetskamrat nu. Skrutten är en hane, vilket innebär att han efter sin ungdomsruggning tappade sina pärlor. Dock har jag bilder på honom med pärlorna kvar. Här är en:

Sen blev han en stor och snygg kille (fast lite av pärlorna är kvar här också):

Jag får se. Jag kanske skippar de där risfåglarna som jag tänkte ha med undulaterna och skaffar ett par nymfer istället. OM jag får tag i vithuvade och helst pärl och eller ännu hellre pärlbrokig. Eventuellt har min nya kontakt nere i närheten av Enköping vithuvade ungar då när han ska skicka upp mina andra fåglar. Vi får som sagt var se.

Jag kommer iallafall aldrig köpa en handmatad unge igen. Skrutten var handmatad och jättetam, vilket givetvis är jättetrevligt, men jag vill att fåglarna ska vara fåglar och trivas med andra av sin art. Det gjorde inte Skrutten. Så när jag köpte honom en kompis så fick jag två olyckliga nymfar. Skrutten ville ha mänskligt sällskap hela tiden och Rudde skrek och skrek och skrek efter andra fåglar.    

Olivia har nu slutat lägga ägg. Istället ploppade den orange honan ut sitt första idag. Som på beställning. Spänningen med äggläggningen är alltså inte över ännu. Alla småkanarier som jag hoppas på ska kläckas blir alltså ungefär lika gamla.

Jag har städat burarna idag och fjäskat lite extra med grönsakerna och så. En positiv sak med att fåglarna behöver färska grönsaker är ju att jag själv alltid har det tillgängligt. Jag är så kass på att köpa hem grönt och få i mig det men nu funkar det! Är inne på att bli nyttigare nu igen. Slappade till under julen och sen har det fortsatt. Dåligt med självkontrollen kanske...

Jag har klippt Lucys klor idag. Hon trodde som vanligt att slutet var nära. Jag hade låtit klorna på båda hundarna växa lite väl mycket, så det blev stora filen för att fila ner dom ordentligt idag. Lucy är dessutom trött efter långprommisen igår. Hon orkar inte lika mycket som förr. Mattes gammeltant!

Jag har tänkt mycket på hur jag var som barn. När jag gick omkring och samlade nyckelpigor från häggen på gården, byggde legohus åt myrorna och fångade grodor i en gammal kylbag i stugan. Jag inredde den alltid fint med lite vatten, en landdel med stenar, gräs och sånt där. Man hade ju som små akvaterrarium fast man inte hade en aning om att det kallades så.   

Sen hade jag och min bror alltid hinkar med spigg i. Ibland andra småfiskar och yngel vi fick tag i, men spigg var en klar favorit. Jag fick aldrig något akvarium när jag var liten, hur mycket jag än tjatade. Jag minns fortfarande när vi lyckades fånga spigg som var rosafärgade och mina föräldrar uppenbarligen var alldeles för inskränkta och oförstående för att begripa att det var en biologisk sensation och att det var slöseri att släppa tillbaka dom i havet.   

En annan klar minnesbild är när jag stod ute på gården och matade utefåglarna ur händerna. Måste ha haft det mest galna tålamodet av alla ungar. Jag minns fortfarande mina tama talltitor som jag tyckte så mycket om.

Jag undrar om någon egentligen är så förvånad över att jag har så många djur? Jag har ju liksom alltid varit typen som har varit på golvnivå överallt där det bott en hund. Som nästan hängt ut genom bilfönstret så fort vi passerat en ren på vägen, eller hästar, eller vad det nu kunnat vara.

Jag tror det kallas passion!

Här är beviset på att fjärde ägget är lagt. Hon är duktig min vita brutta! Idag bestämde jag slutgiltigt att hennes namn är Olivia eftersom hon polar med Karl-Alfred. Den här gången har jag järnkoll på äggläggandet och när de kommer att kläckas.

Har varit på en skön långprommis idag. Soligt och härligt! En smula blött och slaskigt bara på vissa ställen. Tur att hundarna inte bryr sig ett dugg.

Nu är vi bara trötta.

Jajjamänn!

Tredje ägget dök upp idag, precis som väntat. Eller ja, igår blir det ju då det börjat en ny "dag" just. Sitter uppe sent ikväll.

Vita kanarien ligger stadigt och har börjat ruva på allvar nu. Känns lovande.

Jag hade en liten fotosession med mina undulater idag. När jag ser hur bedårande de små liven är på bilderna så undrar jag hur jag överhuvudtaget har kunnat vara utan fåglar så länge som jag faktiskt har...

Kiwi är dödssöt hängandes upp och ner!

  Albin är en riktig rugguggla nu!

Inka funderar lite över kamerablixten

Trött men stilig Ronny! 

Ronny slaktar halmpinnen! 

Har varit på påskaftonsmiddag hos ett par vänner. Supermysigt! Jag kunde inte låta bli att stå och glo på deras undulater några gånger under kvällen. Husse tog fram en hirskolv och vips hade han fem stycken undulater trängandes, ätandes och gnabbandes på armen och handen. Det är så gosigt!

Hundarna har jag inte varit ute med så mycket idag. De hade redan varit på prommis när jag vaknade efter en middagslur. Haha.

Otto var tokig när jag kommit hem efter att ha varit borta hela kvällen. Han är ju inte van att jag är borta den tiden på dygnet så han höll på att krypa under skinnet på mig när jag kom hem. Gullekatt!

Jag har fått besked om att fåglarna mina troligtvis kommer i slutet av Juni. Jag passade på att se till att få ett par vita risfåglar och gouldsamadiner också. Hade jag inte haft platsbrist hade jag kanske passat på att få upp något mer spännande också. Jag blev grymt sugen när jag såg en vithuvad pärlbrokig nymf. Fast Nymfar ska jag inte ha just nu. Kanske sen när jag bor större. Rödhuvad papegojamadin lät inte heller så fel. Måste bara inse att jag kommer att få hem minst åtta fåglar och jag ska betala för dem också. Halleluja!

...sa min vita kanarie och ploppade ut ett ägg!