Höll dem en stund i mitt linne idag och eftersom de är så små fortfarande somnar de snabbt... så jag snurrade in dem och gooosade en stund.   

Katarinaungarna är fantastiska! De är ljuvligt söta och så nyfikna. Den ena är väldigt aktiv och vill helst inte vara stilla. Tyvärr är hon så liten än att hon blir trött jättefort. Det är väldigt charmigt att sitta och hålla i en liten sprattlig fågel som mitt i allt bara tappar energin och somnar. 

Tänkte lägga upp en bild på råttkullen i vilken min lilla agoutihona, Brownie, finns. Vilken av dem det är vette tusan... de är så lika såhär på bild. Det finns två toppörade honor och Brownie skiljer sig från den andra genom att hon har ljus svanstipp. Tyvärr är råttungar inte så väluppfostrade att de sätter sig snyggt uppradade med öron och svans väl synliga.   

Bilden kommer från Sannes blogg. Observera att bilder inte får kopieras utan tillstånd av blogginnehavaren!

Nästa onsdag ska lilla råttan vara leveransklar. Då ska hon få flytta hit och busa med Zoia och Saphira. De är två helfestliga damer som har studsat runt så buren skakat idag. Råttbrottning. De är ju inte tama ännu men väldigt framåt och nyfikna och blir mindre och mindre stressade när jag hanterar dem. Sötnosarna.

Jag har också fått bekräftat att råtthonan som jag bokat en himalayanunge ifrån, är dräktig och ska föda här i dagarna. Sen återstår att se om det blir någon toppörad himalayantjej. Bara att hålla tummarna!

Idag har herr Ares, herr Nitro och husse varit på besök. Vi har varit ute i skogen och tränat lite. Tyvärr hade jag drabbats av plötslig senilitet, för en tanke jag hade var att få lite nya bilder på Ares utomhus. Nu blev det inte så. På grund av nämnda senilitet glömde jag alltså kameran. Attans badbollar, som en go vän brukar säga.

Otur.

Så istället blev det några bilder inomhus sen på ett gäng småtrötta hundar. Arrak och Lucy har blivit rengjorda idag. Ner i badkaret och fram med schampo och De-shedding treatment. Två små svarta har nämligen börjat fälla, så jag tyckte att det kändes vettigt att skynda på det lite. Dessutom har Arrak haft den goda smaken att kräkas på sin päls under veckan, så han doftade inte viol direkt. Hans bästa gostant har klagat på lukten då han velat ligga i knät.

Stumpan blöter ner mattes soffa

Racka ligger i sin älskade bur som han alltid kryper in i då han vill vara ifred. Den står alltid öppen för honom.

Nitro stannar här över natten. Myyys!

Till sist Ares, som har lite svårare att slappna av. Han är ju bara ett halvår gammal, så det får man väl leva med, gissar jag. 

Sötaste taxen, Wilna, har bott här över helgen. Hon är verkligen en liten stjärna! Alldeles, alldeles underbar...

Nu när katarinabebisarna öppnat ögon en och börjat bli nyfikna på omgivningen. När deras föräldrar börjat lämna dem ensamma i holken lite mer, är det dags att börja hantera dem lite oftare.

Jag kan inte annat än säga att jag är enormt förälskad i de små liven! Ena ungen låg och knaprade på min nagel länge och väl.

Det här kommer att bli två supervackra creaminotjejer. Jag hoppas att de får leva länge!

Jag ska återbörda hamstern Gurkan till jobbet. Hon är nu betydligt tamare än när hon kom hit. Hon skriker inte längre och man kan hålla fast henne utan panikbajsande och sprattel. Mitt arbete med henne är färdigt med andra ord. Tyvärr, får jag säga, för jag är bra förtjust i henne. Dock räcker det med sex hamstrar här hemma. Det känns som en bra gräns att sätta.

Gurkan är en riktigt vacker hamster med härlig päls. Dock blir hon alltid lite rufsig när man håller på att hantera henne. Jag hade velat se henne i avel, då hon verkar ha ett järnpsyke som så snabbt blev tam efter att aldrig ha blivit hanterad. Plus att hon har en superfin päls och färg och dessutom har vuxit på sig ganska bra. Hon kan nog komma att bli i helt ok storlek.

Jag passade på att ta lite bilder på henne igår. Det är alltid kul att ha kvar.

Idag ska jag presentera mina nya familjemedlemmar, Zoia och Saphira!

Sååå jäkla mysigt att ha råttor igen! Minst en till kommer det att bli sen. Dessa två var ganska oplanerade men eftersom ena jag ville ha kommer att behållas av uppfödaren, så tänkte jag ta hem Zoia (svarta) istället för den. Kunde dock inte låta Saphira (blå) vara kvar ensam. Jag har velat ha en blå råtta länge och hon är verkligen helt underbar!

Min blåhuvade papegojamadinhane, Blåbert, har fått en hel massa energi efter kvalsterbehandlingen, som för övrigt är klar nu! Han verkar väldigt sugen på att häcka men Vira Blåtira dog ju tyvärr innan de hann få medicin. Så Blåbert flirtar med både gouldsamadiner och måsfinkar och så fort jag får tag i en partner åt honom ska jag ta hem en. Sånt där gör lite ont i mattehjärtat... 

Annars är det roligt att se att fågeln mår bra igen. Längesen han var aktiv på det här sättet! 

Tog lite bilder av småkatarinorna idag. De börjar bli mer och mer fågellika!

Nu ser man verkligen att fjäderpiggarna kommer mer och mer, så snart är de som små igelkottar!  

Ettan rörde sig mycket i handen, så henne tog jag flera bilder på.

Tvåan

Ögonen, är som synes öppna på ettan, tvåan har också öppnat ögonen delvis men passade på att blunda vid fotograferingen.