Lika som bär. Nitro och Ares är här under dagen.

På morgonen var det obligatorisk varannandagsfotografering av undulatungarna. Idag ser man att Inkas lilla etta blir grön dominantbrokig. Sen ska det bli roligt att se om det är normaltecknat eller spangle som gäller.

ettan                  tvåan   

Malvas ungar från två till fem (ettan dog ju tyvärr)

Kiwis ungar från ett till fem

Efter morgonens bestyr styrde jag min kosa inåt landet och träffade min käraste vän Emma och hennes hundar. Jag hjälpte till med att fräscha upp tänderna på Kiara och Öb, vilket såg ut ungefär såhär...

Öb visade sig från sin bästa sida.   

 Det var jättekul att jag fick till en så "galen" bild på honom.

Jämten Zappo      som fortfarande är en unghund och gillar att knapra på händer.

Kiara hade fällt ur pälsen på det sätt som bara fertila tikar kan innan de ska till att löpa. Minns nästan hur det var då Lucy gjorde det. Jag kallade henne alltid för piprensaren. Några stackars långa glesa strån på magen och ingen underull alls.

Kiara är sötast ändå.

Till sist måste jag bara bjuda på en bild på Ares nya favoritplats. DÄR tycker han att han ska sova när han är hos mig!

Igår bestämde jag mig slutgiltigt för att ta hand om tänderna på mina katter. Det var på tiden ansåg jag. 

Av någon anledning var det inte alls uppskattat. Felicia hade ingen tandsten alls, Gnista slogs för livet. Otto var lika snäll som vanligt och låg helt stilla. Sesams tänder var värst. Han hade ett ganska fint lager på tänderna längst bak, vilket föranledde att jag fick ta i lite grann. Han både morrade, fräste och spottade. Dessutom är han störst och har mest kropp att hålla reda på. Nåja, jämfört med att betala 2000 kr per katt för att få det gjort hos veterinär under sövning, så var det väldigt värt det.

Nu ska jag testa Aptus Bucacat tandpasta på dem. Kruxet är bara att man ska komma ihåg att ge det i munnen varje dag.

Kör redan med Bucadog på hundarna. Får se hur det fungerar. Det ger definitivt bättre andedräkt. Dock är det ju inte det jag mest bekymrar mig om, utan det viktigaste är att de slipper ont i munnen och tandlossning.

Här är en blandad kompott av Kiwis bebisar

                                               Malvas små

Dagens bästa bild blev iallafall på Inkas två småttingar som verkligen liknar två polare på väg hem från krogen...

Idag kom Nitro hit tillsammans med sin lillebror. De gillar verkligen varandra, så länge Ares bara ligger hyfsat stilla...

Mina måsfinkar är verkligen sugna på att häcka. Jag hade hoppats på små kinesiska dvärgvaktelkycklingar nu i sommar men hönorna är bortkörda av finkarna som anser att de förhållandevis stora äggen är deras... Så kan det förstås gå. Lite töntiga ser de ut när de ligger på de jättestora äggen...

Idag har jag tagit lite bilder av undulatungarna, bland annat då bilden i förra inlägget. Roligast är det att se bilderna på Kiwi och Ronnys kull eftersom ungarna är lite mer olika färger. Jag är ändå väldigt nyfiken på alla ungarna, vilka exakta nyanser det blir och kön och allt det där. Trean hos Roland och Malva är en hona iaf, då hon är opalin. Jag älskar verkligen opaliner!

Pappa Roland som är grå opalin.

Efter morgonens fågelskötsel var jag ute på mina föräldrars gård med Lucy, Arrak och Ares. Vi hade världens hundträff där. Taxen Wilna kom förbi tillsammans med Bichon havanaisen Ebba. Dessutom kikade min brors fru förbi med Bailey, som hade varit ute och badat. Även grannens schäfer, Fie, rymde   och hängde med oss. Hon är fin Fie men det hade ju kunnat vara lite bra om vi sluppit henne en del av tiden.

Ebba är söt

Fie vill vara med

Wilna och Bailey

Fie spanar bakom knuten

                                    Fie "går hem" när Lucy blir sur

Ares är, till skillnad från sin storebror Nitro, faktiskt en riktigt behaglig valp. Nitro var också fin men han hade mycket svårare att slappna av. Ares har det naturligt.

När vi kom hem igen var han dödshungrig och hann inte ens ner från min säng innan han vräkte i sig maten. På bilden står han så också att han verkligen SER ut som en svältande liten valp... Rena skelettet.

Ronny och Kiwis bebisar växer och känns ganska tunga nu. Det är roligt med en kull där färgerna varierar som de gör här. Två mini-Ronny och en mini-Kiwi och så två som inte är lik nån av dem. Blir roligt att se vad de är för kön senare.

Om man är en mycket liten pointer som besöker sin husse på jobbet, kan det lätt hända att man blir väldigt trött och måste vila på en soffa efteråt...

Ares har varit helvild hela förmiddan, så vi bestämde oss för att ta en åktur till husses jobb för att hälsa på. Där var det enormt spännande! Flera gubbar, en hund, en grymtande kaffebryggare och läskiga skalbaggar på golvet som nyper fast i nosen.

Det är så roligt att se när valpar upptäcker nya saker. Skalbaggarna var ändå roligast. Han kunde inte låta bli dem fast det var dödsläskigt när de nöp sig fast.

Jag har knäckt koden till hur jag ska få honom att lägga sig ner så han kan lära sig ligg så småningom. Det går inte att köra nån sakta variant utan det är peppning som gäller, annars tappar han intresset och går därifrån eller ställer sig upp från sittande. "Kom igen då! Jaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaa! Vilken duktig kille!" Sen blir han så glad att han springer några ärevarv. Sötnosen.

Inkas första bebis är ringmärkt idag. Sista ungen ska märkas på torsdag. Det verkar inte som att sista ägget ska kläckas men jag väntar ett par dagar till innan jag slänger det.