Jag har varit väldigt fundersam över Iris och ungarna hon fick före jul. Alla bebisarna var väldigt tama, nyfikna och lugna då jag lämnade in dem i butiken och jag var väldigt nöjd med kullen. Senare fick jag, till min stora förvåning, höra att de varit sprättiga och hoppiga och livrädda, vilket inte alls stämde med de ungar jag lämnat ifrån mig. De skulle, enligt utsago, vara så rädda att de lagt sig på rygg på burbotten då man satte ner handen. Detta fick mig att fundera väldigt mycket över Iris lämplighet som avelshona. Så jag bestämde mig för att ta henne ur avel, även om jag undrade lite stilla om de inte helt enkelt var lika sin mamma i det fallet att de var såna där popcornsbebisar, men nej, det hävdades att de verkligen var rädda.

Många hamsterungar är ju skuttiga och kan inte sitta stilla då de är riktigt små. Iris var sån och Iowhai var sån men det brukar försvinna med tiden. För dessa två damer gick det snabbt. Båda två kommer från seriösa uppfödare, som givetvis inte använder hamstrar med dåligt psyke i avel. 

När jag sedan, efter några veckors sjukskrivning, kom tillbaka till jobbet fanns det kvar fyra av Iris tio bebisar. Jag ville ju såklart bilda mig en egen uppfattning av läget och satte igång att hälsa på dem. Givetvis låg de och sov sådär mitt på dagen, så jag väckte dem försiktigt och förvånades direkt över att de, så snart de bara vaknat till lite, kom fram och nosade på handen. Med tanke då på att de skulle vara "livrädda" av sig. Att försiktigt kupa handen runt dem och lyfta upp dem var inga problem alls. 

Jag fick höra att ungarna lugnat sig betydligt efter ett par veckor och varit sådär nyfikna och lugna ett tag. Inga problem alls med att hantera dem. En tjej sa att hon pysslat med dem under hela tiden de varit där, utan problem! Hon förstod inte alls att jag hört att de skulle ha varit rädda.

Med lite förståndigt tänk har jag ju nu förstått att dessa ungar antagligen varit sin mamma upp i dagen, med väldigt sådär överdrivet skuttiga ben. Iris gillade absolut inte att sitta stilla när jag hämtade hem henne. Det tog ett par veckor innan hon satt bra i handen. Sen kan man inte förvänta sig att man ska kunna stoppa ner handen i en hamsterbur och bara plocka upp en hursomhelst. Även tama, vuxna hamstrar kan behöva tid på sig att vakna och hälsa lite först innan de går att hantera. Vissa ungar är ju dessutom som små popcorn som verkligen vägrar sitta stilla i handen innan de blivit lite äldre.

Aggressiva hamstrar går bort direkt men jag gillar att det lite fart på dem, nyfikna, aktiva och rörliga. Att se att det inte var något "fel" på Iris ungar var helt underbart! Det värmer verkligen ett mattehjärta. Blir inte ungarna bra bör man inte avla på varken samma föräldrar eller på dem själva men nu har jag inga som helst betänkligheter att ta en ny kull på Iris. Det blir dock inte samma hane (Dino) den här gången, utan Snusmumrik, som ju både är långhår och lite lugnare än Dino. Så jag väntar mig vackra långhår i både satin och normalpälsat och med teckningen bandad och förhoppningsvis en liten gnutta mindre popcorniga som små. Nu är det inte aktuellt förrän på ännu någon månad i vilket fall som helst eftersom Iowhai ska ju ha ungar på torsdag om det blir något och Gurkan ska paras. Även Mini en sista gång. Mini fyller ett år i vår och ska gå i pension.

Iris är ju en helt fantastisk hamster! Snäll och gosig och en duktig mamma. Jag kan inte förklara hur fint det känns att kunna ta bebisar på henne igen utan att vara orolig. 

 

margus

8 februari 2012 21:04

Skönt för dig att få besked. Man bör nog - om man har möjlighet - helst undersöka själv. Inte bara lita på andrahandsuppgifter. Så då är det fritt fram då. Söt, 'denna där'!

http://margus.bloggplatsen.se

inka

8 februari 2012 21:09

Nämen precis! Fast är man osäker är det ju bättre att inte avla. Det finns ju ganska många hamstrar i världen ändå. :)
Hon är jättesöt och hon kommer ända från huvudstaden, så hon har åkt närmare 100 mil hem till mig.

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Jag har äntligen valt vilken hamsterunge som kommer att stanna. Eller, han kommer att få åka till en fodervärd men ägas av mig. Lille Adagio eller, till vardags, Sture.     Sen är det mycket tveksamt om jag kommer att kunna skiljas från lilla ...

Äntligen bestämde jag mig på riktigt för att börja registrera mina hamsterkullar i Svenska Hamsterföreningen. Jag blev medlem förra sommaren någon gång och nu, med kullen som Baronessan och Alf Manfred har fått har jag tagit mig för att både registre...

Det har gått oerhört segt med det mesta denna sommar. Fågeluppfödningen har skitit sig helt och endast en undulatunge har fått växa upp och komma till ett nytt hem. Ungefär allt som kan gå fel har gått fel. Detta har inte känts peppande på något sätt...

Bröderna Prick har fått en lillebror. Hektor heter han. Jag träffade honom i måndags och blev såklart otroligt kär! Ljuvligare än en pointervalp är ju svårt att vara. Det skulle i så fall vara en belgarvalp. Jag ser fram emot att lära känna den här l...

Torven gjorde sitt jobb och min svarta hamster Briah är mamma sen nu i torsdags 21/5. Har kunnat se sex bebisar. Kan eventuellt vara någon fler men Briah är oerhört noga med att gömma dem. Jag längtar verkligen tills jag får se dem ordentligt och bör...